bokmässan 2012

nästa generation seriekreatörer... foto Stefan Niklasson

Det är alltid trevligt att ta ett varv på bokmässan, glada serietecknare inbjuder till samtal och signeringar. Jag kommer att skriva några rader om flera intressanta möten. Jag börjar med de glada eleverna från Kvarnby folkhögskola, där utbildar man sig till serietecknare.

Kvarnby folkhögskola har funnits i över tio år och fått fram flera duktiga förmågor, Åsa Ekström är möjligen den mest etablerade av skolans tidigare talanger. Men nu satt där fem nya förmågor och sken som solar, mässan var inne på sin andra dag och folk orkade fortfarande le på ett naturligt sätt.

Framför de unga låg ett hav av fanzine, jag bläddrade i några, beslutade sedan att köpa av dom som satt där, och det blev 4 små guldkorn i en påse. Här följer nu några reflektioner runt detta.

Först, hur ska man bedöma skapelser som är i sin gryning, ska man gissa vad som kan bli eller kanske strängt bedöma det man ser, jämföra med etablerade eller...

Jag tänker att om man ser en berättelse där man kan hålla isär figurerna och förstå en handling, det är en bra början, många nybörjare, har för många olika karaktärer med allt för lika utseende. Det gör serien svårtolkad. Miljöskildringar tycker jag är viktiga, atmosfären i en serie skapas mycket genom bakgrunderna, bakgrunder som inte tar över, men ändå bidrar till berättelsen. Tre bedömningar för en nybörjare, tydliga karaktärer, tydlig handling, bra miljöer.

En fjärde betraktelse kan vara verkets personlighet, att tecknaren har en stil som sticker ut, det tror jag oxå mycket på.

årskrönika för blivande serietecknare... foto stefan Niklasson

Skolan har under 13 år gett ut en årskrönika, en fet samling med serier av dom som går på skolan. Här märker man vad utbildning ger den som tar åt sig. Om man jämför serierna som eleverna i årskurs ett gör med de som eleverna gör i årskurs två märker man en tydlig utveckling. De är överlag säkrare på sina linjer, framför allt är det tydligt med miljöskildringarna som går från obefintliga till ett tydligt inslag, alla serier av årskurs två elever har en genomarbetad idé, antingen i karaktärerna, miljö eller stämning. Handlingen blir mer fokuserad och lättare att ta in, allt har blivit bättre. I antologin kan man läsa en serie av en elev som går ett tredje friår, den är i en egen klass och allra mest läsvärd, kanske är tid och träning under kunniga lärare en bra plantskola för oss läsare.

Ur djungeln stiger han mot ljuset..

 

Jungle heter ett fanzine av Mattieu Cousin, om man bortser från den "klena" framsidan, som ger ett amatörmässigt intryck, så sjuder fanzinet av begåvning, bilderna har ett bra berättande och figurerna är tydligt genomarbetade, miljön ges utrymme och det ger en bra känsla, här kunde kanske Mattias ha jobbat lite till, någon ytterligare större atmosfär bild saknar jag. Charm är kanske den viktigaste och svåraste egenskapen bland seriefigurer, men det finns här. Som omslag hade Mattiu kunnat använda en kombination av bild 2 och 5 på sidan 5. det hade möjligen skildrat innehållet lite tydligare.  

blått på blått på blått men snyggt.

Alexandra Malmquist tecknar skickligt, hennes karaktärer som visas upp på helsidor, är mycket trevligt presenterade och det här bådar gott inför framtiden, jag vill börja med att gnälla lite på omslaget igen, lysande teckning, men färgläran behöver kompletteras, bakgrund och kläder har samma grundfärg, det blir ingen dynamik i bilden och färgerna flyter ihop i stället för att underlätta läsbarheten. Bäst av hennes serier tycker jag är den första helsidan, allt skapande har sitt pris och skönhet får vika ner sig för nördens dräglande. I serien The second Wakyre hittar jag miljöskildringar och begynnande karaktärer, början på något... fortsätt Alexandra, det här är bra och kommer att bli ännu bättre, slipa lite på bildernas övergångar, ibland kan man ta bort bakgrunderna i någon eller några bilder för att förenkla ögats vandring över en sida, det kan bli plottrigt med allt för många linjer.

En annan typ av kvinnligt skapande bjuder fanzinet " It´s Chick-lit-a licious !" här frodas tjejer som växt ur det trådsmala och lagt på sig lite skarpare munläder. Feminism med humor och attityd, här ingår det liksom i konceptet att bryta med det vanliga och ta in lite egna linjer och former, här vill man var farlig, stark och självständig, och att då bli bedömd efter "vanliga" mallar kan ju vara ointressant, det är själva uttrycket som är det viktiga, statement står över teorierna. Tjejerna bjuder på både illustrationer och serier, några sköna garv och några bistra leenden även för en medelålders man, tack för det.

Vampyzinet innehåller också serier av enbart kvinnor, tjejerna håller på att ta över, stålmannen och fantomen är snart utdöda:) här bjuds vi på olika varianter av vampyrer, vältuschade helsides bilder av My Sjögren Blucher, ordlös skräck av My Eklund, Fredrika Karlsson plottrar fram detaljrika vampyrer och Vilma Schönig bjuder på en kort men god reflektion om hysterin runt trueblood. Alla fyra har en tydlig passion för sin serie, och när de gått två år på skolan kommer deras fanzine att se annorlunda ut, My Sjögren kommer att utveckla sin grafiska förmåga och trollbinda oss med sköna skuggspel, My Eklund kommer att berätta vardagsskildringar med läskiga bottnar där mystik håller oss naglade vid berättelsen. Fredrika fyller oss med vackra miljöer, där monster å mönster skapar atmosfär, men närmare en ren linje än idag. Vilma kommer att sitta på cafeér och reta sig på alla trötta svensons, och kanske göra en sida om varje besökare:)

fanzinekärlek Stefan