 |
| foto Stefan Niklasson |
Ett av Jan Lööfs första alster är
"en trollkarl i Stockholm" utgiven 1966 av Raben &
Sjögren. Teckningarna är inspirerade av Poul Ströyer. Den rena
linjen är inte på plats än. Men viljan att teckna gator och hus i
fågelperspektiv finns där. Fantasin flödar om än i något
långsammare tempo än i exempelvis serien Felix. Trollkarlen i sin höga
hatt, polisen som förlorar och rivningskåkar, mixas med barn och
glada figurer. Två pojkar och en flicka leker med trollkarlen
och finns med som diskreta men glada bifigurer.
Bilderna sprakar av liv, stad möter
land och en massa aktiva människor myllrar över sidorna. Det rivs
och flyttas ut i samma bild och barnen tittar på. Tuschlinjen flyter
med snabba linjer, linjer som inte avslutas läggs bredvid nya
svepande streck. Det känns som en illustratör som du inte kan
stoppa, han låter naiva drag blomma ut, flera små historier
utspelar sig i bildernas marginaler, två unga pratar mellan balkong
och cykel, frisören klipper till och hunden skäller.
28 år senare gör han en ny barnbok,
efter ett längre uppehåll. Under sjuttiotalet var han hyperaktiv
och fanns överallt, i tv, i seriealbum och ..you name it. Det nya
albumet gör han tillsammans med sin vän Carl Johan De Geer. En
konstnär med leksinne, eller två konstnärer med sinne för det
oväntade. Mötet dom emellan skapar min familjs mest sönderlästa
barnbok.Vi har haft många samtal runt bilderna och läst, pekat,
skrattat och funderat över dess innehåll.
Örnis Bilar är en underbar delikatess
på litteraturbordet. Nu är linjen ren och klar, bilderna tydliga
och väl utvecklade, renskalade men fyllda av värme humor och ett
stänk av både vår historia och nutid. Örni själv är förvillande
lik De Geer. Som med ett upphöjt lugn löser vuxenvärldens
nutidsgissel, stress. Och läser vi albumet till slut så får vi
några visdomsord på köpet. Örnis bilar ska finnas hemma hos varje barnfamilj, punkt slut.
En trollkarl i Stockholm av Jan Lööf utgiven 1966 av Raben & Sjögren
Örnis bilar av Carl Johan De Geeer och jan Lööf utgiven 1994 av Bonnier Carlsen
Bildglädje Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar