Foto Stefan Niklasson |
Benjamin stengård har gjort ett album som drar med dig in i en annan människa. Ett nytt umgänge som visar insidor du antagligen inte vill se, ändå vänder du blad, nyfiket sökande efter en ljusglimt eller förklaring, och när du det blir värre, fortsätter du allt mer uppslukad att vända blad.
Romantik mellan svart blad, någon slags kärlek genom inre möten, ältande oroligt sökande med monologer två människor emellan. Dialogerna flyger över mig, jag läser om, försöker fånga skeendet, blir sittande tagen av uppriktigheten. En skildring av en trovärdig depression och viljan att berätta något som inte är glasklart. Sökande i förvirringen hittar man en röd tråd och fortsätter läsa.
Benjamin lyckas skaka om och fånga mitt intresse, jag kan inte släppa boken riktigt. Den stannar som en gäst man vill veta mer om. Jag tittar en stund på min gröna gräsmatta och funderar på vad han har och säga mig. Gäster har en förmåga att berika ens liv, starta samtal, nya möten eller bara slå till en i pannloben.
Tack för det Benjamin, när kommer nästa bok?
Ur djupen ropar jag till dig av Benjamin Stengård, utgiven av Galago 2009.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar