Vad händer på månens baksida?

Foto Stefan Niklasson

Karl Johnsson har gjort en magisk serie som heter Mara från Ulthar. Den gillade jag. Teckningar bär en charm med inslag av Jan Lööf och himlar från Vincent van gogh. Vi bjuds på främmande världar med slingrande tentakler, slavskepp, kaosdemoner, saturnkatter, månstenar och läskiga cermonier, alltihop på månes dunkla baksida. Det är tecknat med glädje och en penna som vackert skuggar, drar linjer och formar både miljöer och gestalter.

Det finns partier jag gillar lite extra, när dom hoppar till månen, när de smyger fram till månens baksida, eller de sista tolv sidorna. Här lever det lite extra i äventyret, det spritter lite mellan rutorna och läsningen flyter på med autopiloten inkopplad. Det är bra jobbat av en debutant.

Slutet på äventyret andas starten på något nytt, vad innebär det egentligen att förlora en del av sin själ till avgrunden, och kommer svartskägg att låta gasten i hjärtat få sin skuld betald? Kommer Jorma och Mara att vara som syskon? … det vet bara Karl Johnnson, när får vi andra veta?

Karl Johnnson har en bra känsla för färg det visar han på sin blogg. Hans morfars far var skulptör, och har bland annat gjort en av Göteborgs mest omtyckta skulpturer, kvinna vid havet, det är hon som blickar ut mot havet, långt där uppe på tornet vid sjöfartsmuseet. Att göra en skulptur kräver tålamod, det är tidskrävande, och ett sinne för detaljer underlättar. En del av Karls bilder är uppbyggda med tunna linjer som både bygger djup och böjer perspektivet, det är lekfullt och skickligt. Ett sinne för dramatiska poser är möjligen ännu ett arv.

Karl visar på sin blogg några riktigt bra akvareller, vinjetten och det sista utopiporträttet är mycket fint målade. Jag hoppas din nästa serie blir i akvarell, som ju har en slumpfaktor som vida överstiger photoshop, vilket gör det hela mer levande.

Maria från Ulthar av karl Johnsson  utgiven av Kolik förlag.

Serieglädje Stefan.