Superfredag del 2

Stålis förr och nu  foto Stefan Niklasson

När Joe Shuster och Jerry Siegel skapade Superman under 1930 talet. Skapade dom en hjälte som kunde hoppa över en skyskrapa men inte flyga. I dom första äventyren slogs han mot vanliga människor som inte tog sitt ansvar. Han var inte osårbar men med en rättvisevilja som gav honom en stor läsarskara. I Superman nr 13 lyfter stålmannen upp en skurk i luften och låter honom falla från hög höjd. Han fångar honom i sista stund och skurken erkänner sina brott.

Ur Superman nr 13 1941

Ur Action Comics  2013

Så inleder också Grant Morrison sin byggnad av den nya stålmannen. Alla superkrafter är inte på plats, dräkten är inte där, men glöden att skapa rättvisa gnistrar i röda ögon. Tecknaren Rags Morales visar upp bred bringa i tight t-shirt, arbetarkängor och uppkavlade Jeans. Klädseln är ungdomlig och revolutionär, bildspråket hämtar delar från den politiskt propaganda. Det är en mix av amerikansk kroppsfixering och österländsk arbetarromantik.

Supermans krafter växer, och den amerikanska staten upplever honom som ett tänkbart hot, man smider planer för att fånga in honom. Deras bästa hjärna sätts på den utmaningen, Lex Luthor tänker till och leder superman in i en fälla. Men det räcker inte med den begåvade Lex Luthor, bakom intrigerna smyger den ännu briljantare Superhjärnan Brainiac fram. Här får den unge Superman en ordentlig utmaning. Grant Morrison väver skickligt en spännande väv som jag lätt fastnar i.

Fler skurkar dyker upp, fler vänner runt stålmannen, några nya, några bekanta. Det här borde du läsa och förgylla din fredag, spring ner till bokhandeln och köp, eller sitt kvar vid datorn och beställ boken på Bokus, det gjorde jag. Nästa fredag har du den i din hand.

Det är förresten inte bara Rags Morales som tecknar, mest är det Andy Kubert och ex Brent Anderson som är med, dom gör det helt ok. Men vill du se skillnaden på bra och superbra ska du läsa det sista avsnittet i boken som jag tror publicerades i Action Comics nr 8. Där tecknar Andy Kubert en historia om hur superman färdas genom rymden och landar i USA Varje linje sitter med snits, varje kurva ligger snyggt förpackad och allt känns så rätt, man kliver in i bilderna och känner ljud, vibrationer och dofter. Man läser inte man hör och upplever sin serie.

När saliven har torkat på din tröja kommer det en känsla av mersmak. Grant Morrison byggde Batman under många år, skapade figurer och tog livet av dom. Det känns när man läser hans Stålmannen, en oro luften, vem ska han offra för att skapa spänning. Jag läser på några amerikanska seriebloggar att en del börjar tröttna på att hjältarna dör, de längtar tillbaka till äventyren där slutet var givet, alltid gott och alltid rättvist. Så är det inte längre.

Jag tänker läsa mer Superman.

Action Comics 1-8 (the new 52) Grant Morrison Rags Morales Andy Kubert.

Som bok heter den volume 1 Superman and the man of steel

och vill du läsa superman från 30-40 talet så har man givit ut Archive edition, superman Archives, volume 1 och några mer, jag ref till Superman archive nr 4 i texten ovan

superkärlek Stefan