Svensk superagent

Foto Stefan Niklasson

Mikael Bergkvist har varit aktiv på nätet någr år och utvecklat sin figur Marc Saunders. Den gavs ut som serietiding under våren 2011. Det är sanslöst friskt att leverera en helsvensk serietidning med bara en serie, 108 sidor, wow!

Han har samarbetat med serieplaneten för att kunna nå ut med sin tidning, efter att ha läst lite på serieforum, förstår jag att samarbetet spruckit. Nästa nummer kan vi få vänta på, en riktig tvålopera det här.

Omslaget ser ut att vara hämtat från agent X9, och visst är det amerikaniserat med agenter, cia, amerikansk president och en kvinna inom nyhetsvärlden. Det är mycket action, många namn och relativt invecklat i början. Läsningen flyter inte riktigt, men det blir bättre längre in och det hela kan nog arta sig till något lovande. Marc Saunders har superkrafter, han är osårbar, kan flyga men kör gärna helikopter eller senaste stridsflyget, han har licens på alla vapen osv.

När man skapade stålmannen 1938 utveclades han till en figur som hade just alla krafter och därför besegrade allt. Efter några år belv det svårt att hitta på äventyr med någon som inte var sårbar, kryptonit och magi visade sig då bli användarbart för att skapa spänning. Vad ska Mikael hitta på med Marc Saunders för att skapa dramatik? Jag läser gärna vidare för att få veta det, och ser fram emot en fortsättning.

Färgsättnigen är inte tillräckligt sammanhållen utan kulörerna spretar lite inom varje sida, jag tror han skulle vinna på att dämpa koloriten, och låta bilderna tala mer. Men serien andas en frisk och ivrig ton som lockar oss framåt, här finns det utvecklingspotencial. Så kom igen var är nummer två?

Serieglädje Stefan

En iskall patriot

Foto Stefan Niklasson

Captain America skapades redan 1941, mitt under andra världskriget. JoeSimon och Jack Kirby gjorde om en smal och spinkig man som inte fick gå med i armen, till en övermänsklig muskulös hjälte. Mästare i när kamp och med en sköld som återvände när man kastade den mot skurkarna. Vid sin sida hade han Bucky, en ung pojk som de unga läsarna skulle identifiera sig med.

Captain America gav sig på Hitler och Japaner med liv och lust. När andra världskriget tog slut, minskade intresset för denna hjälte, han sårades i kamp och föll i kallt vatten. Nedfrusen vilade han sig ända till 60 talet då han hittades av några superhjältar. Det var seriekreatören Stan lee som behövde en ledare för sin nya superhjältegrupp The Avengers. 1968 blev det dags för en egen serietidning. Serietidningen "Tales of suspens" som gått några år, döptes om till Captain America, vilket innebär att första numret är numrerat till 100.

Det som gör detta intressant är att det är Jack Kirby som tecknar. Hans förmåga att komponera figurer i bilderna är ovanligt tät, han fyller varje sida med rörelsemarkeringar, onamatopoetiska ord och dramatiska närbilder. Varierat med futristiska maskiner, vapen och galna miljöer. När man vant sig vid hans bildvärld, blir man lätt fångad och vänder blad med nyfikna fingrar.

Det är just teckningarna som gör en serietidning som denna intressant, historierna är skrivna för barn och känner du dig äldre än det så kan berättelsen bli förutsägbar. Just det är numret innehåller tre sidor som berättar hur Sub-Mariner hittar Captain America i ett isblock. Bara det gör den läsvärd. Tidningen kan du hitta på ebay. Jag hittade min på Tradera men det är inte ofta den finns där.

Captain America av Stan Lee och Jack Kirby utgiven 1968 av Marvel Comics Group.

Serieglädje Stefan

Amerikansk seriehistoria

Foto Stefan Niklasson

Joe Simon är mest känd för att han tillsammans med Jack Kirby skapade Superhjälten Captain America. Han har tillsamans med sin son Jim skrivit sina memoarer. Den är rikligt illustrerat med massa härliga retrobilder, från en svunnen tid då hjältar massproduserades.

Ville man bli serietecknare fick man börja jobba som hantlangare/springpojk. Man kunde avancera till att få sudda bort blyertsen efter tuscharen. Nästa steg var att tuscha något som någon annan ritat. En redaktör kunde lämna ett manus till dig och be dig göra en sida eller två, för att till slut göra allt själv, skriva, skissa, teckna, och tuscha. Pratbubblor och textning var ett eget yrke. För att det skulle bli lönsamt delade man upp uppdragen på det här sättet och en serietecknare i USA på 30-40 talet fick vara mångsidig. Joe simon berättar i boken hur man skrev manus direkt på tecknarens ritpapper, en del historier improviserades fram, tempot var högt, det gällde att sälja snabbt.

Är man intresserad av seriehistoria så är det här en bok för dig, här få du dåtidens intriger och kamp för att skapa rätt säljande figur. Olika verkstäder konkurerade livligt med varandra. Många kreatörer bytte arbetsplats ofta, och bland annat får vi läsa att Stan Lee fick lära sig sudda hos Joe Simon.

Joe Simon var med och skapade den första superhjälte eran, han var med och gjorde skräck på 50-talet, krig och romantik på 60-talet, sjuk humor på 70-talet, fast då mest som redaktör. Han både skrev och tecknade men hade mest publik framgång med sitt samarbete med jack Kirby som pågick av och till under flera årtionden.

Ett helt liv bland blyerts och tusch skapar naturligtvis många varianter, det finns några sköna pärlor att hitta. Känner du till blue beetle, en av många superhjältar som kom på rad efter stålmannensuccen. Joe simon gjorde många omslag till den serietidningen. I sverige gav man under andra världskriget ut en tidskrift som innehöll några sidor serier, (Veckans äventyr) En av dom var Stålmannen som ju då var relativt ny, men den andra superhjälten "den blå skalbaggen" blev aldrig någon succe. Jag antar att den blå skalbaggen eller Blue Beetle som den heter i USA är samma skapelse. Så alla superhjätar blev inte långlivade, men Captain America står sig ju fortfarande minst sagt.

The Comicbook makers av Joe (Jim)Simon utgiven av Vanguard 2003.

Mästerlig kompositör

Foto Stefan Niklasson

Svenska humorserier har en lång tradition, redan på 1800 talets mitt gavs det ut seriealbum som försökte roa oss. När den kolorerade veckopressen växte fram på 30-40 talet gjorde flera serier sin premiär där. 91:an, kronblom och Åsa Nisse har roat många inklämda mellan korsord och fotoreportage.

Krister Petterson gjorde en gång 91:an, men har skapat en egen figur som roar oss med charm, slapstick och igenkännande kullerbyttor. Falo är en poet, med en "relation" till en biblitekarie och med en rad färgstarka vänner runt sig. Ibland blir det riktigt roligt, ibland tycker man sig känna igen skämten. Köper man tidningen "uti vår hage" ibland så är det värt pengarna. Det finns någon slags skön värme i humorn och flera av extra serierna håller bra nivå.

Bäst gillar jag Patrik Norrmans och Ulf Granbergs Moppe och mobilen, som med sina härliga teckningar får en på gott humör, charmad vänder man blad. Serien Baldo kunde dom dock byta ut mot Safir eller något annat kul.

Omslagen är friska i sina tuschade linjer som sprattlar i sitt hantverk, Krsiter Petterson lyckas hålla en hög nivå på tecknandet inte bara i omslagen utan även i sitt vardagliga arbete med seriesidorna.

Färgläggningen bidrar i all högsta grad till upplevelsen. Anton Petterson murrar till serierutorna vilket jag tycker skapar rätt känsla för Kristers teckningar som fångar vardagens miljöer i regn, sol och snålvind.Anton håller ihop färgklangerna bra i exempelvis omslaget till nr 3/11, den bilden är dessutom väl komponerat, och tar du dig tid att leta upp de osynliga linjerna som skapar rörelsen i bilden, kan du lära dig massor om hur man bygger upp en bild.

Uti vår hage hittar du i affärernas krympande seriehyllor.

Seriecharm Stefan